Magnus - Ur ett annat perspektiv

Hallååååååååååååååååååååå

..............................halllllåååååååååååååååå................................

Ingen svarar, ingen liten söt unge som kommer och väcker en på morgonen.

Skönt?
Ja, kanske lite, men just nu och igår så känner jag mig mest otillfredställd på något vis.
Det liksom borde klicka till och kännas lite bra.

Men det är väl så det är, att det går lite upp och ner. Bara att haja läget.

Igår fick jag besök av en gammal arbetskompis, det var kul.
Snacka, dricka, öl, rom och nån liten whiskey.
Trevligt va det, men kära nån vilken huvudvärk jag har nu på morgonkvisten.
Får kurera mig lite under förmiddagen för sen blir det mera fest i stockholm ikväll.

Ibland känns det så lustigt att jag måste lära om liksom, att vara bara med sig själv.
Det är drygt 8 månader sen jag seperarade från  ett 10-årigt förhållande.
Vet inte vad jag hade trott, men riktigt skönt kändes det ett par månader...
...men sen kom det över mig på nåt sätt.

Jag håller liksom på att lära mig att vara själv och singel.
...Första kapitlet, stycke 1A...eller jag kanske har kommit till kapitel två nu ;-)
Det är säkert olika lätt för olika personer och ta olika lång tid, men eftersom vi blev tillsammans
på gymnasiet strax innan jag fyllde 17 så måste jag liksom lära mig att vara själv och trivas med det.

Det tar tid och det går upp och ner, men sånt är livet...