Spontanitet
Fint ord....
Jag har nog aldrig varit den spontana typen....
Varför då?, undrar man.
Jag undrar också.
Det har alltid känts som en trygghet och gett mig ett lugn att veta
vad som händer, planera vad som ska hända etc.
Nu har jag fått en annan vinkling på det.
Att det är otryggt istället.
Det är tryggt att våga vara spontan. Det visar en trygghet i sig själv,
att man är bekväm med sin omgivning, sig själv att kunna ta saker
som det kommer, känna sina begränsningar men våga prova saker.
Nu känner jag mig rädd för rutiner, planering i allt för stor utsträckning...
vardag....fan vilket tråkigt ord.
Vardag....usch....
Om jag ska överdriva lite så känns det som att det skulle fattas en
stoooooooor del av mig om jag var tvungen att sluta med spontana saker.
Det är det som får mig att leva upp, längta till nästa dag,
längta efter vad som ska hända här näst...
I love it!
Jag har nog aldrig varit den spontana typen....
Varför då?, undrar man.
Jag undrar också.
Det har alltid känts som en trygghet och gett mig ett lugn att veta
vad som händer, planera vad som ska hända etc.
Nu har jag fått en annan vinkling på det.
Att det är otryggt istället.
Det är tryggt att våga vara spontan. Det visar en trygghet i sig själv,
att man är bekväm med sin omgivning, sig själv att kunna ta saker
som det kommer, känna sina begränsningar men våga prova saker.
Nu känner jag mig rädd för rutiner, planering i allt för stor utsträckning...
vardag....fan vilket tråkigt ord.
Vardag....usch....
Om jag ska överdriva lite så känns det som att det skulle fattas en
stoooooooor del av mig om jag var tvungen att sluta med spontana saker.
Det är det som får mig att leva upp, längta till nästa dag,
längta efter vad som ska hända här näst...
I love it!
Kommentarer
Trackback
