Magnus - Ur ett annat perspektiv

.....är ju faktiskt att synka....

tidsmässigt....

Jag tror faktiskt inte på "the one and only" - kärleken.

Det finns en hel massa folk man trivs med och kan leva med.

Sista åren har det märkts hur svårt det är att hitta nån som är
på samma ställe i livet som en själv.

Det är svårt att få det att synka!

Jag känner att jag hittar en grymsig tjej,
bra på alla sätt och vis, men ändå är det saker som inte klaffar.
Det har faktiskt inte med känslorna att göra eller att man inte
skulle funka ihop. Det har med att göra vart man står i livet just då.

Man är redo för nya förhållanden vid olika tidpunkter.
Ibland är båda det och då kan man testa och se om man funkar ihop.
Ibland är bara den ena det och då kommer det aldrig fungera.

Det är tyvärr nåt man måste acceptera.

Det kommer alltid kännas tråkigt och ledsamt som nu när
jag känner att jag skulle velat veta om det skulle funka och
inte får chansen att utveckla det, lära känna personen och pröva.

Däremot förstår jag anledningarna till att det inte går.
Jag tycker inte det är konstigt, och dömer ingen.

Det som är surt och gör mig ledsen är att det inte synkar!!!!

Det är en person som jag ser saker i som jag inte gjort i andra förut.
Det finns verkligen nåt speciellt i henne som  jag gillar sjukt mycket.
En självständighet och en inre styrka och samtidigt en mognad och ett
otroligt stort och varmt hjärta. En väldigt, väldigt fin människa!

Jag är inte besviken eller ledsen på henne utan på situationen som
ingen av oss kan påverka.

Det jag känner är att det är så jävla tråkigt att jag inte fick veta om det skulle funka.

Innerst inne känner jag att det skulle gjort det.

Love å Pöss